Kära mamma

När jag låg och feberyrade i flera dagar som liten var det egentligen bara en person som kunde hjälpa mig. Min mamma. Hon lade sina svala, mjuka händer på min panna eller sin kind mot min kind och allt kändes mycket bättre. Hon höll mig när jag kräktes, vaggade mig när jag skulle sova. Efter en extra lång sjukdomssvacka kom hon hem med små sudd, block formade som olika djur och klistermärken. Efter en sådan present är ju vem som helst på bättringsvägen och det var vi också, jag och min syster.